When You're Strange (2009)

Originaltitel: Dazed and Confused
USA/Färg/102 min

Regisserad av Tom DiCillo
Skriven av Tom DiCillo
Medverkande: Johnny Depp, John Densmore, Robby Krieger, Ray Manzarek, Jim Morrison, Jim Ladd m.fl.

NÄR JAG FÅR HÖRA om dokumentären om ett av mina absoluta favoritband, kan jag inte bli annat än överlycklig och överexalterad. Efter som det finns så mycket mystik inblandat i ett av det sena 1960-talets största rockband, har få verkligen lyckats ge ett ärligt porträtt. Kanske mest för det antal substanser som bubblade i skallarna på själva objekten, men också för att den snabba livsstil bandet fick forma sig efter knappast gav rum åt djupare förklaringar eller biografier. Det handlade helt enkelt bara om rock 'n' roll.

Förutom Oliver Stones The Doors (1991), finns det ytterst lite om The Doors i filmformat. Självaste Jim Morrison dyker upp som diverse gestalter lite här och var, men det är mest den allmänt kända versionen av Jim, som en flummig rockare från 1960-talet (vilket kanske överensstämmer en del, om man ska vara ärlig). När dessutom ovanstående film ej heller egentligen förklarade vilka The Doors och dess berömda frontman egentligen var, satt man fortfarande fundersam. Det går aldrig att till fullo sammanfatta en person på en och en halv timme, men lite mer ville vi ha.

Då kom Tom DiCillos When You're Strange (2009), som bara inte är en mästerlig samling dokument, men även ett mycket skickligt utfört hantverk och dokumentär i sin helhet. Med precision, har man tagit filmer från diverse resor, uppträdanden, privata bilder och filmer och diverse klipp från Jim Morrisons egna kortfilmer, för att knyta ihop framgångssagan som bara höll på i drygt sex år. Det blir en väldigt sammanhängande och intressant tripp, trots att det aldrig är en fiktivt, inspelat händelseförlopp som ska visa hur allt skedde. Istället, med hjälp av klipp från de verkliga The Doors, blir det som en spelfilm, med element av dokumentär (i diverse berättarröster, intervjuer och så vidare).

Ett minus kan vara att Jim Morrison, återigen, får väldigt mycket utrymme. Samtidigt har The Doors blivit synonymt med honom, då han dog under märkliga omständigheter, 27 år gammal. Där The Doors snarare bara fokuserar på Jim, blir däremot When You're Strange en förvånansvärt allsidig dokumentär, som berättar anmärkningsvärt mycket om resten av "dörrarna." De alla ställer upp i intervjuer och vi får reda på en hel del intressant, som vilka musikaliska bakgrunder de kom ifrån. Det är nämligen tydligt att The Doors inte skulle kommit var de är idag, om det inte varit för skickliga musiker i bakgrunden. Utan Manzareks orgel, hur skulle vi då känna igen Light My Fire?

Med en dokumentär som denna, finns det egentligen inte så mycket mer att säga. Den som kanske inte är så väldigt fascinerad av The Doors, får i alla fall ett stycke viktig rockhistoria. För den som inte alls är intresserad av rock, finns här i alla fall en mycket bra dokumentär. Att ta det mystiska rockbandet The Doors och lyckats bygga ihop en berättelse, bara med hjälp av klipp, blir ett enastående resultat man egentligen bara måste älska. Se Tom DiCillos When You're Strange, den hittills bästa (förmodligen någonsin) inblicken av det band som bidrog till de musikaliska förändringarna i rockmusikens blomstertid 1965 och framåt. 4/5