Bröderna Gogola i Los Angeles, prolog

IDAG är dagen innan jag och min bror drar. Det är en hel del planerande (och det har det givetvis varit månaderna innan också), men det är ändå svårt att greppa att det faktiskt är imorgon jag och min familj kliver in i flygplanet, i riktning mot änglarnas stad i möjligheternas land. Jag har aldrig varit där tidigare. Jag har visserligen spenderat lite tid i Florida (en semester som mestadels bestod av ett turistande, som sig egentligen bör), New York och delarna runtom New York, som exempelvis splittrade Atlantic City. Trots att jag och min bror alltid varit filmintresserade och allra främst varit intresserade i att göra egen film, har vi aldrig varit i Los Angeles. När vi då står inför drömscenariot, att faktiskt få studera filmskapande i USA:s nöjescenter, Los Angeles, blir det ganska luddigt och svårgreppat, men fruktansvärt underbart och närmast overkligt.

Jag och min bror ska (som ni kanske vet, om ni följer Movie Burger) gå en filmutbildning vid Universal Studios, i närheten av Hollywood, en utbildning som sträcker sig nästan en månad. Vi ska få lära oss grunderna i att göra film, vilket involverar att träffa aspirerande skådespelare och andra filmintresserade man aldrig mött tidigare och regissera hela tre filmer, en för varje vecka. Kursen vi två går är specialiserad på just filmskapande (det finns andra alternativ, som skådespeleri, manusförfattarskap och så vidare) och hålls av filmskolan New York Film Academy (som startades i New York, därav namnet). Sedan 1992 (då skolan startades) har ett flertal personer utbildat sig på skolan, däribland Paul Dano (Little Miss Sunshine (2006)), regissören Brett Ratner och barn till såväl Kevin Kline som Tim Robbins och Steven Spielberg. Givetvis går det ju inte och säga en sån sak, utan att småle och tänka att det är så förblånat-långt-in-i-Norden häftigt.

En månad i samma miljö där allt hände, där själva filmmediets riktigt stora gnistor slog an och startade den ihärdiga eld av kändiskap, nöjen och myter vi känner igen filmvärldens metropol för, kommer troligen sätta sina spår i två Sollentuna-bor. Hur, var och när vet jag inte, men att resan blir något alldeles extra, det vill jag lova. Tills dess hörs vi på färden.

Detta inlägg finns även tillgängligt här.