The Last King of Scotland (2006)

Originaltitel: The Last King of Scotland
STORBRITANNIEN / FÄRG / 121 min

Regisserad av Kevin Macdonald
Skriven av Peter Morgan, Jeremy Brock och Giles Foden (roman)
Skådespelare: Forest Whitaker, James McAvoy, Kerry Washington, Gillian Anderson, Simon McBurney, David Oyelowo m.fl.

JAG HAR LAGT MÄRKE TILL, och jag kan ha helt fel, att det kommer allt fler filmer som utspelar sig i de osäkra områdena i Afrika, eller i alla fall bäddar in ostabiliteten i Afrika på ett något sätt. Till exempel har vi ju Blood Diamond (2006), där hela ramsan sjöngs ut om "blodsdiamanter" och hur många som behöver mista sina liv för att få en tjock gammal kärring på Times Square att utsmycka sina fingrar. I Lord of War (2005) fick vi följa en man som säljer vapen illegalt till våldshämmade delar av Afrika och där det enbart är geväret som verkligen övertygar. Dessa filmer kan ju förvisso relatera rätt mycket till den värld vi lever i idag, men här kommer en film som även den tar plats i Afrika, fast som handlar om en riktig människa, en riktig diktator: Idi Amin. Filmen heter The Last King of Scotland (2006).

Filmen handlar om en läkare från Skottland som åker till Afrika i goda ändamål, mestadels för att läka sjuka barn och andra i det tuffa Afrika. Där får han höra talas om den hederlige och karismatiska "ledaren" Idi Amin (Forest Whitaker) och om alla de goda gärningar han gjort för Uganda. En stekhet dag stöter läkaren ihop med Idi, som stukat sin handled och tror att den är bruten. Läkarens uppgift är att läka Idi, men i all den stress, att han måste läka landets kanske mest omtyckta man med gorillor som står och siktar vapen mot honom, så är det en lidande ko som gnäller längs vägen, liggandes. Alla pratar, alla skäller, alla tjatar, inte minst Idi och läkaren irriterar sig alltmer för kossans gnällande att det resulterar i att han tar Idi, landsledarens, egna pistol (!) och skjuter ihjäl kon. Det är inte bara respektlöst mot Idi, det är grymt att skjuta djuret. Idi börjar bli trumpen, men av ren tur upptäcker han att läkaren är skotte. Genast blir den arga minen till något som bara kan kallas ett gigantiskt leende och allt är helt plötsligt förlåtet. Och så inleds relationen mellan Idi och läkaren. Och det förklarar en hel del hur Idi var verkliga livet. Ständigt humörsvängande och det blev därför en väldig utmaning att utse vad Idi skulle göra härnäst. Det spelar Forest Whitaker bättre än någonsin.

Läkaren blir vän med Amin och upplever han som en god "far" över sitt land, men allt eftersom börjar den riktiga bilden av Idi Amin kliva fram. Bakom den snygga fasaden ligger allt avfall och det är fallet med Idi. Läkaren börjar snart förstå att hans relation med Idi kan kosta honom livet om han gör minsta misstag.

BILDEN AV AFRIKA är en ärlig och uppriktig bild, filmad med orange färgskala och med beundransvärt fina färger och kontraster. Filmens stora tyngdpunkt är dock Whitaker själv, som Idi Amin. Det är beundransvärt hur en människa kan efterlikna en så olik människa som han själv. Klippningen är även den okej, även om den inte är allt för speciell för att man ska höja några ögonbryn.

Filmen innehåller på flera håll grymma bilder av människoslakt. Vad jag trodde inte gick att visa i den här typen av film visas och en av de värsta scenerna involverar en människa som skärs i fyra delar. Våldet har ändå en viss distans och en väldigt fin toning. Från början har vi en god och vänlig Idi Amin som inget annat vill än det bästa för sitt land. Allt eftersom börjar den andra Idi komma fram och det förs över från vitt till svart väldigt fint. Amins humör i filmen är hoppigt, eftersom han själv hade en "hoppig" personlighet, men det stakar sig aldrig fram utan samma svåra Amin-karaktärism genomsyrar hela filmen från början till slut. Att regissören då även vill baka in kärleksrelationer i filmen kan kännas som alltför mycket för en film, men även där trampar den inte fel, utan lyckas hålla sig på en rätt stabil nivå.

JAG KAN ÄNDÅ SÄGA att jag är lite besviken. Visserligen är Whitaker kanon och även James McAvoy är bra i rollen som läkare, men när man hört så mycket lovord om filmen, så känner man att man vill att det där lilla extra ska kliva fram. Det gör det aldrig. Filmens tema, struktur, foto, skådespel, allt är bra, men den där lilla pricken över "i", jag finner den inte. Att filmen fått så mycket lovord är ju helt och hållet publikens "fel" (jag väljer att inte riktigt kalla det för ett "fel") och alltså inte regissören, som möjligt ville ha det såhär. Däremot har jag anpassat mig för alla de lovord den fått och jag känner inte att filmen vill gå hela linan ut, den stannar någonstans på mitten och ramlar ner. Vilket är synd. För det är en snygg film med en onekligen solid huvudroll.

År 2006 var världens kanske mest omtalade rollprestation Forest Whitakers galna porträtt av Idi Amin, en grym diktator som styrde Uganda under 1970-talet. Med all rätt fick Whitaker guldgubben Oscar för den han verkligen var och övertygade oss samtidigt som han skrämde oss. Tyvärr måste jag säga att filmen däremot inte lyckades helt fullt ut som Whitaker i ledarrollen. The Last King of Scotland kammar helt klar in flera poäng, men många tack vare ingen annan än Forest Whitaker, som med enbart sin inlevelse lyckas erövra filmen såsom Idi erövrade Uganda.

···½