Alice i Underlandet (2010)

Originaltitel: Alice in Wonderland
USA/FÄRG/108 min

Regisserad av Tim Burton
Skriven av Linda Woolverton och Lewis Carroll
Medverkande: Mia Wasikowska, Johnny Depp, Helena Bonham Carter, Anne Hathaway, Crispin Glover, Matt Lucas m.fl.

UTSVÄVANDE FANTASI är alltid roligt. Det påminner oss kanske om att allting faktiskt inte är omöjligt, i vår, till synes, absoluta och strikta värld, men ibland undrar man om det inte går till överdrift. Som liten (jag betraktar mig i och för sig inte som gammal, eftersom jag knappt är myndig än) kunde man inte låta bli att vältra sig i Dr. Seuss historier. En annan man som satt sin prägel på begreppet "fantasi" är även Tim Burton, regissören till denna film. Med filmer som Beetle Juice (1988) och Big Fish (2003), är det ju klart att killen kan hålla fantasin på en måttlig nivå och ändå hålla den oerhört färgstark och levande. I Alice i Underlandet (2010) misslyckades Tim Burton med detta.

Tim Burton har gjort en slags egen tolkning av Lewis Carrolls berättelse. För det första känns det som att Tim Burton gör mycket bättre ifrån sig när han själv stått för grundidén till filmen. För det andra känns det som att Lewis Carrolls böcker redan fick en rättvis filmatisering, i och med Walt Disneys superba Alice i Underlandet (1951). Nu ska jag däremot inte jämföra de två, eftersom de faktiskt är två vitt skilda filmer.

Skådespelet är lysande. Förutom att Johnny Depp givetvis gör en bra prestation, ser vi Helena Bonham Carter och Matt Lucas från Little Britain (2003-????) göra bra ifrån sig. Filmens datoranimationer är förvånansvärt taffliga, om man tänker i dagens mått mätt, men det gör egentligen inte mig något, eftersom miljöerna är påhittigt utformade och tar steget från vanlig sagovärld á la Narnia, till en, rätt och slätt, drömlik atmosfär.

Första hälften av filmen är onekligen spännande. Det är underhållande och Tim Burtons ändringar av upplagan är, till stor del, bara en fördel. Vid filmens mitt är det dock något som händer. Plötsligt börjar man vrida sig lite, i ren långtråkighet. Efter ett tag har man redan bekantat sig med alla karaktärer i Underlandet och plötsligt blir Alices strävan att döda vidunret Jabberwocky inte så intressant, även om det onekligen är lite häftigt. Eftersom de flesta av oss redan sett den mästerliga filmatiseringen av Disney, så blir det här bara en slags repition. Den klanderfria fantasin som vi såg i nämnda Beetle Juice, har här bytts ut mot väldiga actionscener, där vi kastas, fram och tillbaka, högt och lågt. Vad vi dock lärt oss utav alla dessa storslagna filmproduktioner, är att den riktiga underhållningen inte sitter i spektakulära scener, utan i självaste själen. King Kong (2005) en bjuder på fina effekter, men vad som verkligen för historien framåt är just själen och då är effekterna ganska obetydliga, framför allt om man kollar på originalet King Kong (1933). Kanske är det dags för Tim Burton att filmatisera böcker som inte filmatiserats tidigare, eller helt enkelt ta och skriva något eget, för det är då han är som bäst. Hädanefter tror jag att Lewis Carrolls verk (och även Walt Disneys Alice i Underlandet) är bättre lämnade ifred. 2/5