Originaltitel: The Cannonball RunUSA 1981
Regisserad av Hal Needham
Skriven av Brock Yates
Skådespelare: Burt Reynolds, Roger Moore, Farrah Fawcett, Dom De Luise, Dean Martin, Sammy David Jr m.fl.
Just när ni trodde att det var över, så kommer ytterligare en bilrulle med Burt Reynolds. (Vissa) Proffesionella filmkritiker dömer direkt den här filmen för dess brister den fått redan innan filmen gjorts och ja, blir helt enkelt ratad. Ofta väljer vissa kritiker att gå utifrån vad den stora publiken tycker och inte från vad de själva tycker. Jag säger dock emot dessa sorts kritiker just nu, för faktum är att jag faktiskt gillar The Cannonball Run.
Huvudrollerna är JJ McClure, spelad på exakt samma sätt som Reynolds gjort det i så många filmer innan (och kanske det vi gillar honom för) och Victor Prinzim, spelad av Dom De Luise, som ser ut som min granne, litegrann. De är ett så kallat "radarpar", de hänger ihop i vått och torrt, fast McClure tror att han är Guds gåva till kvinnligheten och att Prinzim är den lite mindre krabaten som inte har sitt utseende inne, men ett hjärta av guld.
Det är biltävling. Ingen officiell F1-tävling, utan en olaglig tävling genom USA, där nästan alla medel är tillåtna. Vi får se två "präster", smålustigt spelade av Dean Martin och Sammy Davis Jr, två brudar som visar allt mer eller mindre kropp för att skippa snuten, två lantisar som tuggar "beef-jerkie" och dricker öl, shejken, en man som är enastående lik James Bond och en drös mer eller mindre ovanliga krabater.
Varför jag gillar den här filmen är oklart. Det är inget direkt djupt manus, agerandet är inte precis i toppform och vi har definitivt bättre filmer här i världen. Men det här är ingen film man tar på högsta allvar. Musiken är frän, regin har lite svackor men ger ändå ett rätt intensivt tempo, det finns roliga skämt lite här och var och allt är bara så oseriöst gjort. Vi ser inga djupa Bergmanspår här, allt är mer gjort för nöjets skull. Att kunna ta en film bara för underhållningen och inte för om det kommer bli en klassiker inom kommande år är något man måste kunna göra om man ska recensera en sådan här film.
Det här kommer omöjligen bli en klassiker. Den kommer aldrig att bli omnämnd som en av de bästa filmerna i världen. Men den underhåller en och ger en ett gott skratt. Har en film förmågan att hålla mig vaken (på ett bra sätt) så är jag faktiskt nöjd!
···
3 kommentarer:
Jag säger dock emot de just nu, för faktum är att jag faktiskt gillar The Cannonball Run, trots att jag kanske inte ska gilla den som kritiker.
Vad menar du med det? Menar du att det finns en mall på vad man ska gilla och inte gilla som filmrecesent?
Nej, det är ju självklart att jag inte menar det. Varför skulle jag säga så för? Det jag menar är att det finns kritiker som inte går efter vad de själva tycker, utan efter vad den större skaran tycker är bra eller dåligt. Just därför hamnar en kultfilm som The Cannonball Run i skymundan, eftersom den inte är ansedd som en bra film av alla.
Visst är väl Cannonballe-loppet en klassiker!!! Glömmer aldrig när jag såg den första gången på bio i Lissabon - vilken stämning , trodde biografen skulle rasa ihop av alla skratt & applåder!
Skicka en kommentar