Blue Velvet (1986)

Originaltitel: Blue Velvet
USA / FÄRG / 120 min

Regisserad av David Lynch
Skriven av David Lynch
Skådespelare: Isabella Rossellini, Kyle MacLachlan, Laura Dern, Dennis Hopper, Hope Lange, Dean Stockwell m.fl.

DET SOM JAG främst associerar David Lynchs filmer med är den unika och surrealistiska tonen som genomgående genomsyrar hans filmiska verk. Blue Velvet är på det planet inte något undantag. Redan från filmens första scen avslöjar Lynch sin fäbless för det konstiga, och aningen overkliga. Samma stil existerar i både, bland annat, Mulholland Drive (2001) och den relativt nya Inland Empire (2006).

Kyle MacLachlan är uppenbarligen lite av en favorit hos regissören Lynch, och innehade rollen som Agent Cooper i Lynch- och Frost-serien Twin Peaks. I Blue Velvet fortsätter han sitt samarbete med Lynch, genom att återigen ta på sig i huvudrollen, i ett fantasifullt och fascinerande drama, signerat David Lynch. Han spelar Jeffrey Beaumont, vars far nyss har åkt in till sjukhuset. Under en till synes ganska ordinär promenad finner en ett öra, tillhörande en människa. Den här horribla upptäckten drar honom, både villigt och motvilligt, in i en otäck och inte särskilt legitim härva.

Blue Velvet är en ytterst fascinerande film, i, till stor del, positivt bemärkelse. Jag är lite av ett fan av Lynchs mer surrealistiska och uppseendeväckande verk, och kan inte låta bli att fängslas av det karaktäristiska ljudet, musiken och fotot. Själva storyn är väldigt underlig, men samtidigt är det svårt att inte bli förtrollad av filmens svårfattliga ton. Under filmens gång inleder Jeffrey två väldigt komplexa och gåtfulla förhållanden med två olika kvinnor, och det är bitvis fascinerande att se hur Lynch manus hanterar hans förhållanden. De tre främsta huvudkaraktärerna, Jeff och de två kvinnorna, är alla tre oerhört intressanta karaktärer, och där måste jag även inflika visst beröm till skådespelarna. Laura Dern och Isabella Rossellini spelar kvinnorna, med MacLachlan som sagt spelar Jeff. Kyle MacLachlan har visserligen gjort mer minnesvärda roller, exempelvis i Twin Peaks, men hans aning introverta beteende och tolkning av sin karaktär är ändå värd en del beröm.

Blue Velvet balanserar ganska mycket på en tunn tråd mellan att vara en komplett surrealistisk och konstnärlig film, och att vara en ganska ordinär kriminalare. Jag gillar balansgången, även om det inte är en helt fulländad film. För mig kan det bli en aning för konstigt ibland, och helst hade storyn gärna kunnat bjuda på någonting mer… tja, extraordinärt, paradoxalt nog. Trots den annorlunda stilen och det konstiga, så känns ändå storyn ganska tunn för att bli ett riktigt mästerverk. Men det är ändå en alldeles utmärkt film, även om den säkerligen inte kommer att falla alla i smaken. Men för mig, som gillar Lynch stil, så var den en väldigt bra film. Om ni gillar David Lynchs andra verk, så kommer Blue Velvet knappast att göra er besviken. En magnifik filmupplevelse

····