Inception (2010)

Originaltitel: Inception
Storbritannien och USA/Färg/148 min

Regisserad av Christopher Nolan
Skriven av Christopher Nolan
Medverkande: Leonardo DiCaprio, Ken Watanabe, Joseph Gordon-Levitt, Marion Cotillard, Ellen Page, Tom Hardy m.fl.

ÄNTLIGEN kommer den förhoppningsvis efterlängtade recensionen, på vad som nog mycket möjligt kan vara årets film: Inception (2010). Jag, som själv tyvärr inte är överdrivet duktig på att gå på bio, förlorade min Inception-oskuld igår. Efter att ha gått i nästan ett år, med lovande kritik i öronen och vetskapen om att filmen klättrat sig upp på placering 3 av IMDb:s lista över de 250 bästa filmerna, insåg jag att filmen i alla fall var hyfsat sevärd. Så nu har jag alltså sett den. Ja?

Inception har en väldigt komplex handling (som faktiskt inte är helt ovanligt för den här typen av storfilm), men även om filmens handling är på tok för komplicerad för att jag skulle kunna dra den här och nu, är den faktiskt förvånansvårt fångande och intressant. Ibland krävs det att man spolar tillbaka en snutt, för att få saker och ting förklarade igen, men det fungerar inte som ett irritationsmoment. Handlingen i sig är faktiskt intressant och behandlar ämnen som till viss del fungerar även i verkligheten och som minst sagt är ganska spektakulära. Filmen handlar nämligen till stor del om det mänskliga psyket, om drömmar och hur vår hjärna fungerar. På så sätt blir Inception en väldigt givande film för oss Henrik Fexeus-liknande människor som tycker psykologi är intressant, även om Inception inte alls ska ses som en fysiskt korrekt lärobok.

Vad filmen vinner på, beror på flera olika saker. Jag nämnde tidigare att storfilmer har en tendens att använda sig av komplexa handlingar. Detta tror jag ofta man gör, eftersom man, i handlingens komplexitet, egentligen gör den väldigt simpel. Man gör det så invecklat att ingen egentligen fattar, men där publiken i alla fall förstår vem man ska heja på och vem som är "den onda." I Inception, som bär på ett väldigt smart manus, har vi istället något som man (med lite ansträngning) faktiskt kan begripa. Med hjälp av Christopher Nolans superba regi och manus, kan det här samtidigt också bli en väldigt intressant storfilm, som ligger i det allra djupaste skiktet av komplexitet en storfilm kan komma, utan att just, ja, bli total nonsens. Hans Zimmers musik fungerar inte riktigt lika bra som den gjorde i The Dark Knight (2008), men ger definitivt ett episkt intryck. Med en ensemble av bra skådespelare, givetvis esset Leonardo DiCaprio, tillsammans med Joseph Gordon-Levitt (vars karriär bara stiger) och Ellen Page, som vi oftast bara sett i smalare filmer, som Hard Candy (2005) Juno (2007), får vi givetvis en väldigt välspelad film. Inception innehåller alltså det mesta för att vi ska få en storfilm, som dessutom på riktigt är bra och inte bara en som kostar massa pengar.

Givetvis kan man även överdriva. Att Inception skulle brotta ner filmer som Den gode, den onde, den fule (1966) och Pulp Fiction (1994) är ju givetvis bara skitsnack. Nolan har gjort en kanonfilm, men en femma blir det inte. Ovanstående exempel kanske inte heller är bra exempel till min nästa tes, men en riktigt bra film kanske man även ska lära sig något av? Något budskap finns inte i Inception, förutom möjligtvis det om att våga släppa det förgångna och gå vidare, men i en värld av drömsekvenser och specialeffekter, är det ganska svårt att greppa och ta till sig. Därför blir Inception istället en väldigt välgjord film (i många anseenden) och en definitivt underhållande film, eftersom den innehåller en såpass unik handling, tillsammans med fantastiska scener, rent visuellt. Med det, kan jag säga att Inception på många ställen träffar rätt, samtidigt som den till viss del följer receptet för framgångsrika filmer. Allt är väldigt pompöst och mäktigt, men det lilla stråk av realism och verkligt hjärtknipande scenerna som ibland avgör, det uteblis. Inception blir därför en originell och fängslande film, som pendlar mellan storfilm och invecklad logik. Om det är ett av årtiondets bästa filmer eller inte, det tål att tänkas på, men kombinationen i Inception är, om något, i alla fall en ganska stor bedrift. 4/5