26 december 2010

50 favoritfilmer - en rangordning, del 2

JAG FORTSÄTTER att publicera min lista över tidernas, enligt mig, allra bästa filmer. Extremt mycket är förstås fortfarande osett, men det här lär ju ändå ge en ordentlig hint om var jag står någonstans. Väl mött!

Del 2: 40-31

40. HANA-BI (1997): Forne komikern Takeshi Kitano inser att han bara får den inhemska, japanska publiken att garva när han är gangster, och tar därmed sitt alias till det extrema och flörtar med konstfilm. Se även: Ghost Dog - Samurajens väg (1999)

39. THE SEVENTH CONTINENT (1989): Huvudena hamnar utanför bild i debutanten Michael Hanekes stilistiska imitation av Robert Bresson. Slutet ger en fruktansvärd känsla som tar dagar att skaka av sig. Se även: Funny Games (1997)

38. THE PASSION OF JOAN OF ARC (1928): Klassisk stumfilm, av dansk mästare, som tar bilden och i synnerhet närbilden (på Melle Falconetti i rollen som Jeanne d’Arc) ut från parentesen och sätter den i fokus. Se även: Hiroshima - min älskade (1959)

37. GÅ OCH SE (1985): Det är fånigt att göra underhållning av krig och även om amerikanska krigsfilmer uppvisar krigets svaga sidor finns det, till skillnad ifrån detta vitryska mästerverk, alltid ljusglimtar. Se även: Brev från en död man (1986)

36. DODES’KA-DEN (1970): Efter att hakat upp sig på samurajiga John Ford-hyllningar gjorde Akira Kurosawa sin första färgfilm till hans mest bannlysta film om ett gäng outsiders på en soptipp. Se även: Woman of the Dunes (1962)

35. BLUE VELVET (1986): Kyle MacLachlan är nyfiket irrationell, Isabella Rossellini sjunger ledmotivet och utnyttjas sexuellt av psykopatiske Dennis Hopper som ropar ”fuck!” – i David Lynch och hela 80-talets kanske viktigaste film. Se även: Wild at Heart (1990)

34. ROCCO AND HIS BROTHERS (1960): I slutskedet av neorealismen gjorde Luchino Visconti detta fantastiska familjeepos om Rocco och hans fyra brorsor. På tre timmar lyckas den bli det bästa i genren någonsin. Se även: Gudfadern (1972)

33. STILLA LIV (2006): En kinesisk man återvänder till sin barndomsstad bara för att upptäcka att regeringen anlagt en sjö där. Det blir en stillsam och lönlös jakt efter minnen, genom karvad kinesisk realism. Se även: Efter livet (1998)

32. EN KÄRLEKSHISTORIA (1970): Bilder och toner som kan få den mest inbitna anti-nationalisten att sucka längtandsfullt över ursvensk ungdom och skönhet, så vacker att bara konst och drömmar kan göra det nåbart för oss. Se även: En blondins kärleksaffär (1965)

31. NAKED LUNCH (1991): David Cronenbergs tripp genom William S. Burroughs liv och roman Den nakna lunchen från 1959 är som amfetamin. Den lagrar sig i hjärnan och med tiden dyker den upp vare sig man vill eller inte. Se även: Jacobs inferno (1990)

Inga kommentarer: