Mitt namn är Shaft (1971)

Originaltitel: Shaft
USA / FÄRG / 100 min

Regisserad av Gordon Parks
Skriven av Ernest Tidyman (roman) och John D.F. Black
Skådespelare: Richard Roundtree, Moses Gunn, Charles Cioffi, Christopher St. John, Gwenn Mitchell, Lawrence Pressman m.fl.

SWEET SWEETBACK'S BAADASSSSS SONG (1971) kom att bli känd som världens första blaxploitationfilm. Mitt namn är Shaft (1971) blev däremot känd för att, i folkmun, varit filmen som startade blaxploitationfilmen och som verkligen satte gnistan till hur en blaxploitationfilm skulle se ut. Funk, svarta människor och tuffa handlingar var huvudingredienserna, tillsammans med coola repliker; den ena mer krystad än den andra. Eftersom er vän skrivaren, Vito Gogola, är ett så pass stort fan av genren och eran, överhuvudtaget, så var filmen som sägs ha satt fart på blaxploitation ett givet val att se på. Nog knappar den in flera poäng blaxploitation allt, men den trampar ibland fel, rent kvalitetsmässigt. Det och varför? Läs vidare, gott folk.

FILMEN HANDLAR OM den svarte deckaren John Shaft, en slags svart version av "Dirty" Harry Callahan i Dirty Harry (1971), som ger order och inte tar dem, som skapar egna regler istället för att följa andras. Den tuffa snuten kom att bli en pop-kulturell ikon, framför allt i USA, där blaxploitationexplosionen var större än någonsin. Gangsterkungen Bumpy Jonas har fått sin dotter kidnappad och anlitar Shaft av anledningen att han inte är snut (för en gangster som han kan knappast be snuten om hjälp och inte bli insydd) och för att han är svart och har en fot inne hos de vita. Genast låter det rasistiskt och fördomsfullt, men det är det inte. Möjligen kanske Bumpy Jonas är lite rasistisk, men filmen är inte "rasse", vilket är allt bra tur. Sånt kan dra ner ett betyg drastiskt. Samtidigt som Shaft tackar ja till att försöka hitta Bumpy Jonas' dotter, så får han jobb hos polisen och av den anledningen att han är svart och har en fot inne hos de svarta. Därför är Shaft på bådas sidor och där stannar han - tills han fått tag i Bumpys dotter.

TEMPOT I FILMEN är skiftande och är förhållandevis segt i början, för att vara en snutfilm med gott rykte. Den tidigare delen i filmen är dessutom besprutad med en hel del tarvligt skådespel. Därför är det lätt att man, i och med en sådan här film, tror att det som följer kommer vara minst lika dåligt. Så blir det dock inte. För när filmen gått ett tag och väl kommit in i handlingen, blir det faktiskt väldigt spännande under vissa perioder. Harlem är kanske det bästa stället att spela in den här filmen på och det är sannerligen fina och passande miljöer. Den hårda, karga snuthistorian i stadsmiljö är knappast exotiskt och ovanligt, men skiljande. Vissa gör det bra och andra gör det dåligt. Jag kan säga att Mitt namn är Shaft gör lite av bådadera. Filmens dåliga och sega stadium är i början, men när väl filmen gått i rullning, så är den sega stämningen som bortblåst.

DET FINNS FILMER SOM man helt enkelt förknippar med något annat än själva filmen, då man snackar om den. Mitt namn är Shaft är ett bra exempel, då jag faktiskt nästan alltid kommer att tänka på titelspåret till filmen. Titelspåret är, förutom att vara väldigt bra, framförd av funkmogulen Isaac Hayes. Låten vann även en Oscar. Att låtens bättre delar framhävs av just Isaac Hayes' musik, det är faktiskt inte heller säkert mycket skitsnack sagt om jag säger att det är tacksamt att ha Isaac Hayes' musik i filmen. För filmen kliver fel ibland. Förutom att den är smått seg i början, så är det mycket snack som kanske inte går hem hos den jobbigt cyniske filmkritikern. Det är massa slang och ord som inte precis tillhör allas vardag, men mig, rent personligt, går det hem hos. "Don't let your mouth get your ass in trouble.", "Up yours, baby." och "When you lead your revolution, whitey better be standing still because you don't run worth a damn no more." är alla repliker det rent utav glöder om! Att Shaft är tuff när han säger det, gör saken bättre. Richard Roundtree, som spelar John Shaft, kan övergå till att bli lite väl ytlig (han var en före detta fotomodell) och överspelande, men dock inte till den grad att det drar ner betyget. Han skulle antagligen gjort rollen som John Shaft bäst.

SOM DEN ÄLSKARE av blaxploitation jag är, så kan jag kort och gott säga att filmen har känslan och var filmen som startade allt. Att filmen ibland är lite seg, det är inget vi tittare får dras med. Alla filmer kan inte vara "non-stop-action", helt enkelt. Mitt namn är Shaft gick in i mitt hjärta och jag hoppas att den gör det på dig med.

···