De Hänsynslösa

Originaltitel: Reservoir Dogs
USA / 1992 / 99 min

Regisserad av Quentin Tarantino
Skriven av Quentin Tarantino och Roger Avary
Skådespelare: Harvey Keitel, Tim Roth, Michael Madsen, Chris Penn, Steve Buscemi, Lawrence Tierney m.fl.

Någonstans i Los Angeles, USA, fanns en liten hyrbutik nämnd Video Archives. I den lilla hyrbutiken jobbade en man som var mer än bara en anställd, som gick till jobbet, jobbade, gick hem. Han levde för det. Han tipsade alla sina kunder om filmer och berättade allehanda kuriosa om nästan alla filmer som där fanns, allt från gamla kungfufilmer till dammiga spaghetti-westerns. Mannen hette Quentin Tarantino och var på den tiden så fattig, att han inte ens hade en bil.

Tarantino brukade stapla upp hyllor med olika teman under vissa perioder. En dag kom han på att han skulle stapla upp så kallade heistfilmer, filmer som handlar om ett rån av något slag. Plötsligt slog Tarantino av idén att det inte gjorts en bra stötfilm på väldigt länge och kom då att börja skriva på ett litet, skitigt, felstavat manus kallat Reservoir Dogs.

Filmen var tänkt att spelas in på en 16-mm-kamera, med Quentin och hans vänner. Så blev det dock inte. Till filmens fördel. Tarantinos vän, filmproducenten Lawrence Bender, greppade tag i manuset och läste det. När han läst klart det langade han över det till sin lärare i skådespel, som i sin tur slängde vidare det till sin egna fru som i sin tur gav manuset till kultskådisen Harvey Keitel. Faktum är att Keitel älskade manuset och ville satsa på det, speciellt som filmen var så billig att göra. Tarantinos 16-mm-dröm var nu på 35-mm-kamera, med skådespelare som Michael Madsen, Tim Roth och Steve Buscemi, för att inte nämna Harvey Keitel själv, som var så sugen på att vara med i filmen.

Filmen handlar om Joe Cabot, en gubbgangster vars son också lever i branschen, som har planer på att utföra en juvelerarstöt. Han samlar några av sina goda vänner, som han vet är bra i stötjobb, för att just planera stöten från A till O. Vi får då möta sex villiga superskurkar; Mr White, Mr Blonde, Mr Orange, Mr Pink, Mr Blue och Mr Brown (faktiskt rätt dassigt spelat av Tarantino själv). Rånet är väldigt väl uttänkt, även ifall det förekommer en del omogenhet bland skurkarna och vad som börjar som en smart plan går helt, absolut helt fel. Polisen var redan beredda då rånet tog plats, någon är en tjallare av dem, men vem? Ingen av dem känner varandra (därför deras alias) och ingen litar på någon.

Självaste rånet är något man aldrig får se i filmen. Däremot får vi se händelserna efter rånet, som tar plats i en sunkig lagerlokal någonstans i Los Angeles. Sannerligen kommer någon att tycka att det är jättetråkigt, men icke. Aldrig har jag sett en sådan underhållande film, som mestadels utspelar sig på en och samma plats.

Vi har väldigt grymma dialoger (vissa overkliga, andra inte), bra skådespel, väldigt bra musik (som alltid i en Tarantinofilm), ett klockrent manus och faktiskt en väldigt mogen regi av en man som bara lärde sig genom att se så mycket film som möjligt. Vi har en favoritscen i början, då Mr Brown ska förklara innebörden av Madonnas "Like a Virgin", vi har en häftig flyktscen och massor av minnesvärda scenarion som kom att bli popkulturella mäktigheter redan efter 15 år och dessutom, av en debutant.

Det Tarantino kom med var så omväldigande och hastigt, att genast alla började härma hans filmer. Frankie the Fly är ett exempel. Allt det Tarantino står för, icke-linjär berättarteknik, våldet, överdriftsanvändandet av ordet "fuck", referenser till personer, TV och film och givetvis det berömda kamertricket trunk-shot (kameran ligger innanför en bagagelucka, som sedan filmar ut på vem det nu är som öppnar den), allt finns här. Vare sig det inte är för underhållningen du ser den här, för det skicklig utförda spektaklet eller för ett gäng tuffa karaktärer som säger tuffa dialoger, så är det för att det var här allt startade. Dagen då USA och världen, framför allt, fick möta en av världens kanske mest inflytelserika talanger, som stod bakom kassan i en liten hyrbutik i Los Angeles.

····